skumtgodis.blogg.se

På begäran av Svenska Livsmedelsverket och Nordiska ministerrådet, har Institutet för Livsmedel och Bioteknik gjort en undersökning av hur stor miljöpåverkan sötsaker som godis, chips och läsk egentligen har. I rapporten skriven av Katarina Nilsson, Veronica Sund och Britta Florén framgår det att konsumtionen av godis, och i synnerhet skumgodis, “påverkar klimatet lika mycket som en tallrik fläsk”. (http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=4376352) Mätningar har då gjorts på hela produktlivscykeln, från produktion av råvaror till transport av färdig produkt till lager och återförsäljare, utifrån växthusgasutsläpp, övergödningspåverkan och förbrukning av primärenergi. (http://www.medvetnaval.se/wordpress/wp-content/uploads/Godis_chips_klimatp%C3%A5verkan_sammanfattning.pdf)

Studien av skumgodis gjordes på Ahlgrens Bilar och visade bland annat att 1 kg skumgodis medförde nästan 4 kg CO₂-ekvivalenter, jämfört med 1 kg mjölk som innebar drygt 1 kg CO₂-ekvivalenter. (Ibid) Enligt rapporten ska också tillverkningen av ingredienser, det vill säga behandling av råvaror, stå för största påverkan på alla tre beräknade punkter. Produktionen av godiset innebär också stora viktförluster. Likt en näringspyramid, där mängden energi i biomassan går förlorad för varje trofisk nivå upp i näringskedjan (http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/näringspyramid), går massa förlorad från den ursprungliga smeten via avdunstning och resultatet blir en mindre del färdig produkt. Detta innebär i sin tur att det krävs stora mängder råvaror för att tillverka godiset.

Varje år säljs det bara i Sverige, 17 miljoner påsar Ahlgrens bilar á 125 g varje. (http://www.gd.se/allmant/herrarna-som-misslyckades-och-skapade-en-varldssucce) Det är bara en sorts godis, en sorts skumgodis, och då kan man tänka sig vilken påverkan allt godis som vi faktiskt stoppar i oss har. Eftersom utvinningen av råvaror och produktion av ingredienser tycks ha störst miljöpåverkan vad gäller skumgodis, tänkte jag börja från början där råvarorna tas fram och sedan diskutera vilken påverkan dessa har ur ett ekologisk, ekonomiskt och socialt perspektiv.

/ Isabell