Gelatinets baksida och hur vi egentligen behandlar våra djur
Väldigt mycket godis, och däribland Ahlgrens bilar, består som sagt utav gelatin. Gelatin används dessutom i andra livsmedel som yoghurt och glass, i kosmetikaprodukter samt inom läkemedelsindustrin där man tillverkar geléliknande kapslar av just detta ämne. Gelatinet kommer vanligen från gris, men kan också utvinnas från nötkreatur eller andra djur, och framställs av de ben-, skin och senrester som köttindustrin inte kan göra något med. Det är ur kollagen, ett protein i bindväven hos däggdjur, från slaktrestprodukterna som gelatinet produceras, vilket Anna redan har förklarat.
Vid första åtanke kan man anse att det är bra att vi använder alla delar av djuren som vi äter och att vi på så sätt tar vara på våra resurser. Vi har i västvärlden redan stora problem med en överkonsumtion av mat som sedan slängs och ur ett globalt perspektiv då en väldigt orättvis fördelning av naturens resurser. Problemet uppstår dock när vi börjar massproducera och industrialisera vår mat eftersom syftet med produktionen då flyttar sitt fokus från att mätta magar till pengar. Företagen som producerar vår mat och i detta fall gelatinet ser dessa djur som produkter och inte levande varelser och behandlar dem därefter.
I rapporter från djurrättsalliansen och den tillhörande filmen “Ett liv som gris” framgår det att grisar runt om i Sverige missköts varje dag. Enligt deras hemsida gjordes en omfattande granskning år 2009 där Djurrättsalliansen besökte 100 grisfarmer i Sverige och anmälde 92 av dem för brott mot djurskyddslagen. Trots bevismaterial och vittnesmål ledde inga av dessa fall till fällande dom. 2013 gjordes återigen en undersökning av grisarnas situation då man valde att ta bilder och filma på 15 olika grisfabriker vilket visade att grisarna levnadsförhållanden inte har förändrats sedan sist.
Bilderna och filmerna beskriver hur grisar trängs om små utrymmen utan halm. 10 grisar delar, lagligt, på 9 kvadratmeter och där många av sektionerna dessutom har döda grisar både i och utanför boxarna. Vissa grisar är missbildade med bölder eller svårigheter att gå, andra tvingas bo i boxar fyllda med lera och avföring upp till knäna. Grisarna är dessutom så uttråkade att de bitar av varandras öron och svansar samt beter sig allmänt aggressivt vilket går mot deras natur. Man kan tro att Sverige är ett “snällt” land där vi värnar om miljön så väl som om våra djur och att saker som dessa endast sker på andra platser runt om i världen. Denna dokumentation visar dock att så inte är fallet och att vanvårdade djur inom köttindustrin finns närmre än vad vi tror. Bortsett från hur illa djuren behandlas kan man ju ställa sig frågan att om man nu kan göra så här mot djuren, vad säger då att man inte kan behandla arbetarna på samma sätt? I Sverige har vi strikta regler i form av arbetsmiljölagen men hur kan vi vara säkra på att dessa följs och hur ser det ut i andra länder där grisindustrier finns och gelatin produceras?
Efterfrågan på kött och gelatin tvingar företagen att maximera sin produktion och således ta till medel som generar mycket pengar, även om de inte är optimala ur konsument- eller djurrättssynpunkt. Eftersom gelatin finns i många produkter som vi människor får i oss, är det viktigt att djuren som råvara är friska och godkända som människoföda för att inte vi ska bli sjuka. Denna pengasparande men fruktansvärda djurhållning ökar dock risken för att sjukdomar ska uppstå och spridas något avsevärt. I Kina har man dessutom rapporterat flertal fall av industriellt gelatin som innehållit 90 gånger så mycket krom som i vanligt gelatin. Detta på grund av att produkten delvis har framställts av avfall från läderproduktion. Enligt artikeln kan följaktligen “intag av stora mängder krom vara giftigt och cancerframkallande”. Detta är ännu en konsekvens av av gelatinberoendet och hur företagen försöker maximera sina vinster på kundernas bekostnad.
För att minska behovet av att massproducera kött och ur detta tillverka gelatin, måste vi som konsumenter självklart sluta äta kött. Om man däremot vill avstå från gelatinet i sig finns det ett flertal alternativ så som exempelvis agar, vilket är ett geleringsmedel som man utvinner från alger, och pektin som det finns mycket av naturligt i frukt och bär.
Extra: (Enligt studien Inhibition of Human Cancer Cell Growth and Metastasis in Nude Mice by Oral Intake of Modified Citrus Pectin publicerad av Journal of the National Cancer Institute, ska även modifierad pektin från citroner kunna minska bildandet av metastaser, också kallat dottertumörer. Studien är gjord på råttor och visar en avsevärd minskning av uppkomsten av metastaser hos de möss som fått äta pektinet. Huruvida detta stämmer eller ej och om det kommer kunna hjälpa oss människor krävs det mer forskning för att svara på men upptäckten måste man i alla fall säga är minst sagt intressant.) (http://jnci.oxfordjournals.org/content/94/24/1854.full.pdf+html och https://www.cancerfonden.se/om-cancer/metastaser)
Källor:
http://www.djurensratt.se/sites/default/files/naturligt-beteende.pdf
http://www.epochtimes.se/Stor-upproerdhet-i-Kina-oever-giftigt-gelatin-i-mediciner-a23240.html
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gelatin
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:624571/FULLTEXT01.pdf
Bildkälla:
/Isabell